Besökte ögonläkaren idag eftersom jag ser raka linjer som krokiga.
Hon sa att jag har glaskroppsavlossningen som är normal i min ålder.
Jag har ev. grön starr och gula fläcken, den torra varianten.
Hennes svenska var svår att förstå. Hon frågade om någon i släkten hade grön starr. Tolkar det som om jag eventuellt också fått grön starr.
Hon rekommenderade ingen behandling men det är viktigt att jag följer utvecklingen, om det blir värre. Genom att besöka en ögonläkare igen om en månad. Försök att få en tid på Södersjukhuset. Om det inte går skall jag besöka en ögonläkare som har en OCT maskin. Hon skrev en lapp där det står AMD Tort.
När jag slår upp det står det Åldersförändringar i gula fläcken, även kalla torr AMD.

Testa med ett Amslerkort

Hos ögonläkaren eller optikern kan man få ett så kallat ”Amslerkort”. Det är ett kort med ett rutmönster med en svart prick i mitten som man kan titta på med ett öga i taget. Om man upplever linjerna som förvrängda, suddiga eller att det saknas delar av rutmönstret i synfältet bör man uppsöka en ögonläkare så snart som möjligt för vidare utredning.

Vänster öga opåverkat.
När jag tittar på det här kortet med höger öga ser jag ett grått fält som täcker cirka nio rutor som befinner sig fem rutor diagonalt nedåt mot höger nedre hörn. När jag försöker titta på det rör det sig hela tiden nedåt diagonalt.

 

Glaukom (grön starr) är en folksjukdom med över 200 000 drabbade i Sverige. Det är en av de vanligaste ögonsjukdomarna i västvärlden och den näst vanligaste orsaken till blindhet världen över.

Glaukom drabbar synnerven och påverkar synen. Karaktäristiskt för glaukom är minskat synfält, fläckvis synbortfall och beror ofta på ett högt tryck i ögat. Glaukom är vanligast i högre åldrar.

Självtest – är du i riskzonen för att få glaukom?

Vem som helst kan få glaukom. Det finns dock vissa bakomliggande faktorer som ökar risken för att drabbas. I detta självtest kan du se om du har en ökad risk att drabbas av glaukom.

1. Är du äldre än 50 år? Risken för glaukom ökar i takt med stigande ålder. Ungefär 5 procent av befolkningen över 70 år drabbas av glaukom.
2. Har du högt ögontryck? En ögonspecialist kan mäta ögontrycket och se om det är för högt och kan skada synnerven. Ett högt ögontryck är i normalfallet inget som ”känns” varför man kan ha det utan att veta om det.
3. Finns det andra i familjen som har glaukom? Glaukom är precis som många andra medicinska tillstånd ärftligt. Om någon i din familj, t ex förälder eller syskon, har glaukom ökar risken för att drabbas.
4. Har du afrikanskt eller asiatiskt ursprung? Personer med afrikanskt ursprung har högre risk att utveckla glaukom.

Om du har svarat ja på flera av ovanstående frågor kan du vara i riskzonen för att få glaukom. Kontakta din husläkare eller optiker som kan remittera dig till en ögonspecialist för undersökning och ställa diagnos.

Hälften vet inte om att de är drabbade

Glaukom är en tyst sjukdom. I början av sjukdomen har man vanligtvis inga symtom alls. När man börjar märka av sitt glaukom har synen ofta påverkats rejält.

Ungefär hälften av de i västvärlden drabbade beräknas ha sjukdomen utan att veta om det.

Vad är glaukom?

Glaukom eller grön starr som sjukdomen kallades tidigare är en sjukdom som drabbar ögats synnerv. Vid glaukom kan synbortfall uppstå på olika ställen i synfältet vilket kan upplevas på olika sätt. Man brukar beskriva det som att synen försvinner fläckvis.

Vid glaukom är ofta trycket i ögat förhöjt men glaukom uppträder även vid normalt eller lågt ögontryck. Glaukom finns i två former:

Kroniskt glaukom 

Det här är den vanligaste formen. Den kallas också öppenvinkelglaukom och utvecklas långsamt. Ett förhöjt ögontryck beror på att kammarvatten som produceras och som gör att ögat ”håller formen” inte filtreras ut i samma takt som det produceras.

Man kan få sjukdomen i det ena eller i båda ögonen. Om bara det ena ögat är drabbat kompenserar det friska ögat för synbortfall i det andra. Därför upplever man ingen försämring av sitt seende. Det kan ta flera år innan man märker av besvären.

Akut glaukom 

Den här formen – som även kallas trångvinkelglaukom – är inte lika vanlig som kroniskt glaukom. Den uppträder plötsligt och ger stark smärta. Smärtan beror på att  kammarvattenflödet minskat eller avstannat helt, vilket gör att trycket i ögat blir mycket högt. Den akuta formen kräver snabb behandling av ögonläkare. Eftersom sjukdomen uppträder så påtagligt kan skador i viss mån undvikas.

Riskgrupper

Vem som helst kan få glaukom, men vissa faktorer ökar risken.

• Högt ögontryck
• Äldre, särskilt efter 50-års ålder ökar risken
• Ärftlighet
• Afrikanskt ursprung

Tidig upptäckt viktig

I början av sjukdomen har man inga symtom alls. När man börjar märka av sitt glaukom har synen ofta påverkats rejält. Man kan ha missat att se saker runtomkring sig. Kanske är det svårt att följa bilden när man tittar på teve, eller att se allt när man är ute och promenerar. Man kan aldrig få tillbaka den syn som man har förlorat. Därför är tidig upptäckt mycket viktig. Det går bra att prata med sin husläkare eller optiker om sina funderingar. En optiker kan misstänka att man har glaukom om man vid en synundersökning inte kan få fram förväntad synskärpa med glasögon eller om denne uppmäter förhöjt ögontryck.

Precis som husläkare har optikern möjlighet att skriva remiss till ögonläkare. Man kan själv också ta kontakt med sin närmaste ögonklinik eller en privatpraktiserande ögonläkare för undersökning. Det är alltid en ögonläkare som sköter utredning, ställer diagnos och sätter in eventuell behandling. Undersökningen är smärtfri. Trycket i ögat mäts med hjälp av en tryckmätare. Synfältet och ögonbotten kontrolleras för att se om synnerven har skadats.

Behandling

Behandlingen vid glaukom syftar till att sänka trycket i ögat och på så sätt fördröja och förhindra att synnervsskador utvecklas eller förvärras.

• Trycksänkande ögondroppar – vanligaste behandlingen är ögondroppar som sänker ögontrycket. Effekten av ögondropparna är antingen att minska produktionen av kammarvätska, att öka utflödet av kammarvätskan, eller en kombination av dessa båda. För att få ytterligare trycksänkande effekt kan man kombinera olika preparat. Tänk på att konserveringsmedel kan ge ögonirritation så det kan vara en fördel att välja ögondroppar utan konserveringsmedel.
• Laser – genom laserbehandling kan man öka avflödet av kammarvatten och därmed minska ögontrycket. Man försöker helt enkelt att få kammarvätskan att passera ut lättare. Laserbehandling utförs vid ett mottagningsbesök.
• Operation görs exempelvis när den önskade trycksänkande effekten med ögondroppar inte är tillräcklig, när man har svårt att ta sina droppar eller om man får biverkningar som gör att man inte kan ta sina droppar. Operationen görs vanligen under lokalbedövning. Målet är att få kammarvattnet att lämna ögat lättare och sänka ögontrycket.

Det är viktigt att personer med glaukom följer ordinerad behandling och regelbundet undersöker sitt ögontryck. De bör också vara vaksamma på synförändringar.